Scout

"Tripp, Trapp, Trull står de på led framför hundgårdsdörren. Tripp och Trapp kliver lydigt in men när det är Trulls tur ser jag att han fått andra planer och jag hinner precis med ett varnande "Scout" innan han sätter av. Tio sekunder senare ligger han under bastun. "Jävla hund" muttrar jag och gör några halvhjärtade försök att få ut honom trots att jag vet att det är lönlöst. Klockan visar att det är dags för mig att bege mig till jobbet så jag sträcker helt sonika in handen mellan några spjälor och knyter fast honom. Han får väl ligga där då."

" Han tittar på mig, drar motvilligt några meter och lägger sig sedan ner. Jag fortsätter åka. Tills jag är utom synhåll och lite till. Väntar. Väntar ytterligare. När jag väntat kanske tio min ger jag upp och vänder tillbaka. Scout ligger kvar på samma ställe, lyfter inte ens på huvudet när han ser mig komma. Inte förrän jag spänt loss skaklarna rör han på sig. Då reser han på sig, betraktar mig uttryckslöst som om han säger "Jaha, ska vi gå då? Vad skulle det där vara bra för förresten? Tror du inte att jag visste att du skulle komma tillbaka?". När jag åter är länkad till pulkan fortsätter vi sida vid sida."

Scout gör ingenting bara för att jag säger det. Han lyssnar, överväger och tar ett beslut. Kort och gott kan han beskrivas som beräknande. Beräknande, egensinnig, envis och alldeles alldeles underbar. Min bästa vän, han som försvinner men alltid kommer tillbaka till mig. Som lägger sig tvärs över tältet så att jag får ligga utanför liggunderlaget. Som blir sur när jag vickar på tårna men som sen trycker nosen mot min kind. Han vill inte alltid vara nära men alltid i närheten. Min stora stolta kille som gömmer sig bakom mina ben när det blir läskigt. Som slänger tassarna RUNT mina ben när det är tråkigt att springa. När jag ser honom på fjället påminns jag om vad som är viktigt. Ser honom lyfta nosen mot vinden och ögonen som djupnar. Han tar mig tillbaka till häret och nuet, till den alldeles villkorslösa kärleken. En varm tass ansiktet, en blöt nos i hårbotten. Enkelhet Livet behöver inte vara mer än så.