torsdag 25 april 2019

Utan tvivel är man inte klok

Om dryga ett och ett halvt dygn står jag på startlinjen till min min andra 100 miler. Jag ska inte ljuga - jag är nervös. Förväntansfull, taggad och nervös som fan. Jag har valt att sätta ett mål i form av tid istället för placering och jag kommer göra mitt bästa för att vara klok och fokusera på mitt eget. Det är lättare sagt än gjort, särskilt som jag vet att det säkert är många som kommer att springa på relativt hårt i början. Men 161 km är långt och sub 16 förutsätter att jag inte gör bort mig i starten och drar iväg som en statlig kråka. En knapp timme per mil kräver ändå att jag lyckas hålla mig springande större delen av tiden.

Det ska som sagt bli roligt att ha ett konkret mål att jobba för, men också lite "läskigt" och jag förbereder mig på att jag kommer att få en tuff lördag och söndag. Jag känner mig faktiskt i rätt så bra form och jag har hittat tillbaka till en bra löpning de senaste veckorna. Lite orolig är jag dock över att det är så pass långt då jag hittills i år inte kört något något riktigt långt långpass på barmark, varken i form av tid eller distans. Jag förbereder mig på att benen kan komma att stumma efter cirkus 4 varv och då gäller det ju att försöka hålla någon form av tempo ändå. Jag är också lite osäker på om mitt knä som trasslat en stund nu kommer att hålla hela vägen men jag hoppas verkligen det håller ihop hyfsat fram till sista milen åtminstone.

Hur det än är så har jag funderat och tänkt klart och nu handlar det om att springa. Det ska bli skönt att få sätta igång, skaka ut nervositeten och känna in kroppen. Jag tror på en bra känsla på lördag och sen får jag se vart det hamnar.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Skog och fjäll

Det har blivit kväll och Scout hörs ibland snörvla till. Han ligger under bordet, bredvid den utdragbara bäddsoffan som är min sovplats. Trö...