lördag 10 februari 2018

Funderingar inför 2018

Har så smått börjat fundera över konkreta mål för 2018, både i löparskorna och i andra avseenden. 2017 hade jag inga egentliga mål (alls?!) förutom att jag var sugen på att äntligen springa ett långpass till fjälls över 100 km. I och med SAU så nådde jag det målet, och Sätila i höstas blev ytterligare ett distansrekord. SAU kommer jag springa igen då jag tycker att det är kul arrangemang samt att det är min hemmaplan och att det är en bana som passar mig. Jag hoppas att kunna fila till sluttiden lite grann och vid liknande väderförhållanden som ifjol så tror jag att det är fullt görbart. Då jag inte är så förtjust i vare sig asfalt eller grusväg så kommer jag inte att springa i Sätila igen utan leta efter nåt annat lopp att springa under senhösten. I vår ska jag springa ett nytt lopp som heter Björnfrossa och går längs med Gästrikeleden. Jag tror att det kan bli en väldigt fin dag i löparskorna och jag tänker se det som ett långpass inför SAU. I september blir det återigen Järvloppet och den här gången ska jag jävlar i mig kunna hålla farten samtliga varven. Om två veckor ska jag springa Höga kusten winter trail, 52 km, vilket kan komma att bli en intressant upplevelse... Jag försöker se det som en avstämning på var jag ligger just nu, och vad jag har att jobba utifrån. Med tanke på att det här med att springa lopp egentligen inte är min grej så känns som att detta ändå är ganska många, speciellt med tanke på att jag ska tvinga mig till ett par kortare lopp också för att få någon form av fartträning. Men jag ska försöka lära mig att fokusera på det jag faktiskt tycker är kul med "tävlingar" - att se vad jag klarar av samt upplevelsen, och inte på det jag inte tycker om - rädslan att inte prestera. Det känns kul att för första gången på många år ha lite mer konkreta mål med träningen och inte bara "lalla på" som jag brukar. I dag har dock varit ett typiskt "lallpass", med minst lika mycket gång som löpning. Till min försvar kan jag säga att det trots snöbristen inte är det lättaste att springa obanat ute på fjället, speciellt inte upp och ner för själva fjällen. Ja, det är klart att det går men jag är helt enkelt inte tillräckligt stark för att springa uppför de brantaste parierna och nedför åker jag hellre på rumpan i snön när det är möjligt. Men det blev alla fall 5,5 h löpgång vilket är den längsta tid jag tillbringat i löparskorna på ett tag.

Övriga mål filar jag fortfarande på. Det händer en både spännande och läskig sak nästa vecka som vi får se vart den leder. Det kanske blir en uppdatering om det till helgen.










Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Skog och fjäll

Det har blivit kväll och Scout hörs ibland snörvla till. Han ligger under bordet, bredvid den utdragbara bäddsoffan som är min sovplats. Trö...